Jag har inte lagt så mycket krut på att bli FTF (First To Find) av den enkla anledning att jag inte vill känna tvånget. Visst är det en alldeles fantastisk känsla att hitta en cache med en helt oskriven loggbok. Det kan man inte komma undan. Men att frenetiskt jaga iväg på varje ny cache, nä, det känns lite överambitiöst.
Fågelskådarspången
I onsdags förra veckan fick jag dock ett mail om en ny cache. En ny traditionell i skogarna kring Mölnbo. Jag insåg att jag upptäckt mailet rätt sent och tänkte att FTF är ju ingen idé. När jag kollade geocaching.com så hade det under morgonen kommit in en DNF från wellners och sedan inget mer. 3 st bevakade cachen. Klockan 10:45 drog jag iväg till Mölnbo och gav mig iväg på den 10 min långa promenaden ut till där cachen borde vara. GPS snurrade en hel del och jag letade och letade. Då knakade det till i skogen och en annan kille dök upp och såg misstänkt likt ut som en geocachare. 😀 Det visade sig vara Team_Salem, Vi letade gemensamt och jag lyckades lokalisera cachen och med gemensamma krafter fick vi fram den så att vi kunde logga.
Snokar efter FTF på en cache
Det var min första FTF-jakt. Har vid mina tidigare FTF-er inte varit i närheten av andra cachare. Det var ju en rolig och intressant upplevelse om inte annat. Alltid roligt att möta andra geocachare ute på fältet faktiskt.