Way out Västervik
Efter några dagar hemma med en del kalas och grejer så åkte vi ut till stugan igen lördagen den 11/7. Vi konstaterade att det hade regnat 50+ mm här under de dagar vi var hemma. Nu var vädret fint igen, inte lika fint som tidigare men alldeles tillräckligt. Vi gick igenom lite campingsaker och tittade lite på kartan och hur vädret skulle bli framåt veckan. Nu var vi sugna på att fara iväg och tälta en vända. Under dessa dagar ute i stugan så fick Fanny en liten trähäst, i allra högsta grad hemsnickrad, men desto charmigare. Grabbarna fick en Bakugan-spelbräda också den hemsnickrad i all sin prakt.
När vi sonderat kartan åkte vi hem och packade ihop det vi hade hemma och passade på att hälsa på farmor och Helmut. Sist de ville bjuda hem oss hade vi precis åkt iväg. Det blir ju lätt ett farande lite hit och dit under sommaren. Man vet inte riktigt vad som är hemma, hemma eller stugan. God mat och lite bus med barnen blev det hos farmor och Helmut i alla fall.
Torsdag den 16/7 så bestämde vi oss för att åka iväg och tälta. Vi hade inte riktigt bestämt vart vi skulle. Söderut var bestämt, ca 20-25 mil max. Valdemarsvik, Vadstena, Gamleby eller Västervik stod på möjlighetslistan. Vi drog iväg och när vi kommit till Norrköping var vi tvungna att börja bestämma oss lite mer. Jag var sugen på Västervik, och Valdemarsvik var vi i förra sommaren. Oliver ville till Gamleby, av okänd anledning, men så var fallet. Ju längre vi åkte så gick resan mot Västervik, eller Gamleby som ligger några mil innan. När vi svängde av vid Gamleby var klockan runt 15:20. Barnen hade börjat tröttna lite på bilresan och vi var lite sådär småsega alla. Av någon anledning så bestämde vi oss ändå för att svänga upp på E22 igen och fortsätta mot Västervik. Alla var överrens utom Oliver. Han ville till Gamleby.
Strax efter 16 kom vi fram till Västervik och campingen verkade överfull. Det tog väldigt lång tid i receptionen och många vände när de fick besked om att det var fullt, men att det fanns vissa gräplättar kvar utan el och utan bilplats bredvid. Vi hängde kvar och fick också besked om plats utan el eller bilplats brevid tältet. El har vi ingen användning av i tältet och det var inte långt att gå från där man kunde parkera bilen. Tältet kunde vi slå upp bara tjugo meter från stranden.
I min enfald hade jag inte planerat något i förhand vad det gäller geocaching inför denna resa. Vi hade inte bestämt riktigt vart vi skulle åka och jag hade ju Geoscout där man enkelt kan ladda ned närliggande cacher. Jo pyttsan. Dels är det svårt att få tid över till att sitta och fnurla med mobilen och försöka ladda ned via Geoscout när man tältar med tre barn. Det händer saker precis hela tiden. Om inte Oliver och Linus jagar runt så har Fanny gått och badat dinosaurier iförd skor och klänning. Att det var närgångna svanar och andfamiljer som gjorde att man inte kunde slappna av helt gjorde ju inte saken bättre heller.
Appropå Geoscout. Jag provade i en kort stunds tid av avslappning att ladda ned närliggande cacher. Programmet stod och tuggade och tuggade och sög ut halva batteriet innan jag möttes av resultatet si och så många cacher nedladdade. Men de syntes inte på kartan. Dum som man är så försöker man samma procedur en gång till och resterande batterihälft sögs ut den med. In på bastuhuset i närheten och pluggade i laddaren. Väntade en halvtimme och kollade sedan Geoscout igen. Jo, si och så många cacher nedladdade, Men inga syntes i kartbilden. Fick upp perfekta koordinater och en markör som följde min förflyttelse. Gick sedan in i cachelistan och hade över 1400 cacher. Visste att det fanns en cache som hette Westervik och sökte på den. Då kom den stora chocken. Den skulle enligt Geoscout ligga 6500 km från den plats jag befann mig. Westervik i Västindien eller! ”#¤!””. Kollade detaljerna på cachen och det visade sig att alla cacher jag laddat ned hade N00 00.0000 E00 00.0000 i koordinater.
Nu tänkte jag att nästa gång jag får en liten uns av tid att knappa vidare på telefonen utan gliringar från frun eller att barnen rusar ut i havet utan vett eller sans så ska jag gå in på gc.com’s hemsida och ladda ned en PQ över Västervik. När väl tiden kom så gjorde jag så. Det tog inte lång tid innan jag hade ett mail med en ny fräsch PQ över Västervik. Ladda in den i Geoscout. Tror ni att det fanns cacher över Västervik synliga i kartan. 😀 NÄ!
Försökte ytterligare en gång ladda ned en PQ över Västervik och nu lyckades jag. Nu äntligen hade jag laddat Geoscout med cacher över Västervik. Det tog bara 3 dagar ungefär. Och nu när jag hade dessa cacher i min lista och karta så började det att regna och åska utan dess like.
Vi hade tidigare på dagen varit och köpt en liten grill. När vi kom tillbaka till tältet skulle vi bara skruva ihop den och börja grilla. Vi var riktigt hungriga och grillsugna allihop. Fortfaranade var det soligt och ganska behagligt väder. Min fru sa att; grillen skruvar jag ihop, gå och bada med barnen du. Efter några minuter kommer hon moloken och säger att hon inte förstod hur den skulle skruvas ihop. Kan väl inte vara så svårt tyckte jag. Snabbt konstaterade jag att det saknades minst 14 skruvar. Packade ihop eländet och for tillbaka till affären. De plockade fram en ny grill och sa att här har du vad du saknar. Till butiksbeträdets stora förvåning saknade den grillen alla skruvar. Vi fick öppna fyra kartonger för att få ihop alla skruvar som skulle höra till en grill. Kvalite ska de’ va’ annars får de’ va’
När alla skruvar fallit på plats var det bara att börja grilla. Halvvägs in i grillningen började dropparna falla och åskan mullra bakom skogen. Sedan brakade det loss på allvar. Middagen förtärdes inne i tältet medans det smattrade på duken så hårt att vi inte hörde vad vi sa till varandra. Blixten hann inte försvinna förrän det small och mullrade. Fanny såg orolig ut och sa ”Flyplan? Flyplan?” Hon somnade sedan tidigt.
Vi övriga spelade yatsy och lekte med dinousaurier och annat kul man kan göra i ett tält när regnet öser ned. Efter några timmar hade det lugnat ned sig och vi kunde somna gott.
Vid halv 6 tiden på morgonen väcker Camilla mig och säger att fiskmåsarna är på soppåsarna. Yrvaken går jag ut och konstaterar att det är mulet och kav lugnt, ett gäng fiskmåsar cirklar runt på campingplatsen och söker föda. Pga regnet igår hade vi två smaskiga påsar låg någon meter från tältet som de hade varit på och nafsat lite. Jag rafsade ihop påsarna och gick och kastade dem. När jag kom tillbaka så kände jag mig ganska pigg ändå. Det var en fin morgon, inte en människa vaken. Bara fåglarna och jag. Jag tog min mobil och startade Geoscout och tog sikte på en cache som heter GCJA27 Korpaholmarna som inte låg allt för långt bort. Det blev en promenad på 2,5 km och jag besökte tre öar. Allting var alldeles stilla och lugnt, förutom allt fågelliv då. Cachen, en mikro ute på en ö, hittades utan problem. Under dagtid hade det nog myllrat av mugglare här.
Senare rev vi tältet och checkade ut. På vår väg igenom Västevik så försökte jag mig på en annan cache, GCHKMN – Lokomotor, men då hade regnet börja ösa ned igen och leta efter en 6*6 cm plåtburk på ett gammalt lok blev på tok för mycket med regn och otåliga barn så vi for vidare. Istället blev det i alla fall ytterligare en cache (GC1HYVM – Travel Bug Drive-In-North) funnen när vi stannade för lunch på Tallbackens Grill & Cafe mellan Söderköping och Norrköping.
Vi stannade i stugan och slog upp tältet så att det skulle få en chans att torka. Sedan åkte vi vidare hem till Södertälje. Det var då jag började känna mig krasslig, men det är en annan historia.
Ja just det. Skulle bara säga att jag 24/7 fick ett mail från Rightfile.com där dom meddelade att dom har en bugg sedan några veckor tillbaka: ”…that cache downloads were returned with a zero lat/long and log updates failed” . Perfect Timing!